För att hitta mitt lypsyl i mörkret mitt i natten om akut tillstånd av nare skulle uppstå la jag det under kudden och vakande tidigt med grymt ont i nacken. Jag är helt klart ingen prinsessa! Eller är jag det? Kände prinsessan av ärten under alla madrasser? Ja men så var det kanske? Fast eller inte? Får nog uppdatera mig på den sagan. Nu ska jag kravla mig upp ur sängen, ner för trappan och ut i köket. Jag är i behov av en panodil för att idag klara av att göra minsta möjliga. Mannen jobbar dygn så ansvaret för barn och hund är helt och hållet mitt. Ska göra mitt bästa från horisontalläge i soffan! Kram på mig!
